Jobbskuggning i Cordoba

Under tre dagar fick vi mojlighet att jobbskugga pa ett praktiskt gymnasium i staden Cordoba som ligger i regionen Andalusien i sodra Spanien. Vad ar da syftet med en jobbskuggning?

Genom att auskultera larare och delta pa lektioner far vi mojlighet att utbyta erfarenheter med larare fran andra lander. Vi hade givande samtal med varandra om bade undervisning och elever och fann att vi hade mycket gemensamt mellan vara lander. Vi star infor samma utmaningar med att motivera och engagera elever men jobbar pa olika satt. Vi tar med oss flera metoder fran resan att testa i var egna undervisning.

Vi vaknar upp forsta dagen till ett regnigt Cordoba. Nar klockan slar 10.00 samlas vi i hotellobbyn for att ta oss mot skolan C.E.S. Ramon y Cajal. Det ar en busstur pa 20 min som tar oss utanfor Cordobas antika stadskarna. Pa skolan mots vi av Alejandra som ar larare i engelska men ocksa skolans koordinator for Erasmus+. Det blir ingen mjukstart for oss utan vi kastas direkt in i lektioner for att se hur lararna pa skolan arbetar. Men det som fangar var uppmarksamhet forsta dagen ar att elever verkar ganska vana vid besok av larare fran andra lander. De halsar glatt och sedan fortsatte de med sitt arbete. Vi fragade Alejandra om hur ofta klassen har besok av andra larare och hon svarar att detta ar ett vanligt inslag i elevernas vardag pa skolan. Detta beror pa att skolan ar en Erasmus+ skola dar de tar emot besok fran andra europeiska lander men ocksa att deras elever kan aka ivag och besoka andra skolor. Skolan har ocksa, som en del av detta, skapat en �Departamento Europea�. Det innebar att det finns en larare som representerar varje program. Detta arbete har fokus pa de globala malen for att skolan vill forma elever som kan mota en globaliserad arbetsmarknad. Elever med en erfarenhet som ett globaliserat Europa behover.

Efter forsta dagen tar vi bussen tillbaka in till stan. Vi tar en promenad i Cordobas historiska stadsdelar dar den stora mosken, Mezquita, som idag ar en kristen kyrka paminner oss turister och invanare om minnen fran den moriska tiden. Vi avrundar dagen med en spansk tapasmiddag och samlar vara tankar infor nasta dag dar nya larorika erfarenheter vantar.

Den andra dagen visar Cordoba sig fran sin basta sida. Efter en forsta dag med manga intryck och funderingar kring hur det spanska skolsystemet faktiskt fungerar sa traffar vi som tur ar en larare i datakunskap, Cayetano, som engagerat forklarar det spanska skolsystemet for oss. Cayetano forklarar att efter grundskolan gar vissa elever vidare till teoretiska, hogskoleforberedande program, medan andra istallet valjer en praktisk utbildning, formacion profesional, som erbjuds pa C.E.S. Ramon y Cajal. Har finns aven de elever som inte har gatt ut grundskolan med godkanda betyg. De far mojligheten att lasa pa grundlaggande niva, formacion profesional basica, i ett ar innan de kan fortsatta pa nasta niva: grado media. Efter detta har man en motsvarande praktisk gymnasieutbildning och kan ga ut i arbetslivet. Men det finns aven en tredje niva, grado superior, som i sin tur ger behorighet till hogskolan. Vi slas av att det finns manga olika vagar att ga for de elever som har hamnat efter eller inte klarat av grundskolan och att ingen lamnas utanfor. Vi moter manga aldre vuxna elever som har atervant till skolan for att ga klart sin utbildning vilket visar att man inte behover ga den spikraka vagen genom skolan. Kanske behover vi i Sverige fler mojligheter och vagar att ga genom skolsystemet?

Pa de tidigare lektioner som vi hade besokt fokuserade lararna pa mer lekfulla arbetssatt, som t.ex. digitala quiz och kreativt skapande. Detta vacker var uppmarksamhet eftersom lararen inte behover motivera eleverna i lika hog grad att jobba med uppgiften. Eleverna arbetar sjalvgaende och fragar om hjalp nar de behover. Den tredje och sista jobbskuggningsdagen borjar vi dagen med att folja Alejandra till en lektion i engelsk grammatik. Denna lektion ger oss en annan insikt om hur eleverna kan reagera nar lektionerna ar inte lika kreativa och lekfulla. Eleverna kanns mindre motiverade att arbeta nar de behover sitta en och en och arbeta med en ovningsbok.
Alejandra behover lagga ner mer tid for att fa eleverna att jobba med uppgiften. Vi fragar Alejandra varfor hon tror att eleverna ar mer motvilliga att arbeta. Hennes svar ar att detta arbetssatt paminner eleverna om deras tid pa hogstadiet som praglas av en kansla av misslyckande. Det mer traditionella arbetssattet gor att eleverna inte blir lika engagerade i lektionens innehall.

Efter lektionen far vi mojlighet att samtala med Alejandra om just detta och om vara intryck efter tre jobbskuggningsdagar pa C.E.S. Ramon y Cajal. En av de saker som vi ar imponerade over ar hur lararna skapar motivation genom sitt kreativa arbetssatt. Darfor fragar vi Alejandra vad nyckeln ar till att skapa motivation hos eleverna.

�En stor faktor for att skapa motivation hos eleverna ar att lata dem arbeta med saker som har en nara anknytning till verkligheten och som vacker kreativiteten hos dem. Om det blir meningsfullt for eleverna sa okar deras motivation och da lar de sig mer� sade Alejandra.

Det vi tar med oss fran resan ar man kan anvanda elever som resurs for att skapa motivation och att vara elever ar mer lika an vad man tror. I och med det blir jobbskuggningen vardefull eftersom vi kanner igen oss i de spanska lararnas arbete och utmaningar. Vi tar med deras arbetssatt med lekfulla lektioner och gemensam kraftsamling i kollegiet for att forma elever som ar forberedda for en globaliserad framtid.

/Vanessa-larare i engelska och spanska, Johanna-larare i samhallskunskap och religion och Johan-larare i teknik, programmering och matematik.